Ja, vad vore en påsk egentligen utan Irish Open? Det var en fråga jag vägrade hitta svaret på. Jag har väldigt många fina minnen från just Irish Open i Dublin, och enligt Hendonmob var jag där redan 2012 för första gången.
The Burlington “IS A SHITHOLE”
Det var första gången jag spelade en turnering som hette “Main Event” och jag minns att det var en big deal, jag tror det var €3000 inköp på den tiden och jag minns inte mycket mer än att jag inte överlevde första dagen. Men satan vilket evenemang de styrde ihop, då hölls det på ett hotell som hette The Burlington. Jag minns det väl då jag öppnade roomservicemenyn och högst upp där det står The Burlington med font 24 hade någon skrivit “IS A SHIT HOLE” med blyerts precis under. Välkommen till Irland.
Det var året då en svensk jag glömt namnet på gick ut i ledarboll i US Masters och stämningen var på extrem topp i lobbybaren på Burlington. Det är liksom en annorlunda mentalitet i Dublin, det är väldigt öppet och socialt, alla i baren snackar med alla på ett väldigt osvenskt (och obrittiskt) sätt och jag minns att alla man hade sett upp till, typ Jake Cody, JP Kelly, Andy Black och OG Hendonmobbare satt och tuggade golf med oss och turades om att köpa rundor i baren.
Här en bild från min Facebook 9 april 2012 som kanske inte riktigt fångade hela rummets stämning.
Avd. Tryckt stämning
Det året hann vi även med ett obligatoriskt besök på Guinness-bryggeriet. Jag som hatar Guinness och mörk öl överlag. Älskar en IPA men så fort vi börjar snacka pepparkaksfärg eller mörkare blir det enligt mitt tycke vidrigt. Vi gick dit i alla fall, och trekken (taxin…) dit tog ett tag så vi skulle dra en lunch på närliggande pub i Guinness-distriktet före rundturen. Vi kommer in på puben fyra 20-somethings hobbydrickare och möts av reguljära barråttor precis som i en film som parodiserar brittiska fyllon.
“No joke. No fucking joke, stämningen var så tryckt.”
Fem 150kg klumpar sitter brevid varandra i baren men yttrar inte ett ord till varandra. Det ska drickas i ensamhet tillsammans, de har inte kommit hit för att snacka. Jag går till baren och beställer, “Four Heinekens please”. Det som redan var tystnad blir nu knäpptyst. Bartendern blir helt paff. Vad är det här för jävla patetiska råttskandinaver som kommit in i min pub och beställer fel öl 20 meter från Guinness-bryggeriet?! Vi får vår öl och fish n chips och placerar oss strategiskt på bordet närmast utgången om vi skulle behöva springa snabbt. No joke. No fucking joke, stämningen var så tryckt. Vi klämmer den engelska nationalrätten lika snabbt som man mosar en risifrutti och drar the fuck out.
Inget rekord för Guinness
Bryggeriet i sig är väl helt okej, storslaget och byggt för en audience. Alla säger “You gotta try the Guinness at the top bar after the tour, it’s the best Guinness you’ll ever get!” men likväl är den vidrig. Phil Hellmuth har också gått touren och står högst upp i baren helt ensam och dricker sin öl. Han är “kaxigt ensam”, sådär som bara Phil kan vara, och söker recogniseability bland gästerna. Hoppas han blev lite glad när vi tog ett smygfoto på honom.
Nästa dag sitter vi i lobbybaren igen och värmer upp med en HEINEKEN (men här är det okej, mycket turister…) när en mycket rolig sekvens utspelar sig. Vi sitter liksom i soffor som har första parketts view at front desk receptionen. Kevin MacPhee, som då var väldigt känd inom poker och precis hade vunnit någon EPT, kommer ner från hissen fly förbannad på personalen.
Han skriker bara “IM NOT PAYING” om och om igen medan personalen försöker förklara för honom att han måste betala. “IM NOT PAYING”. Det framkommer att han har rökt på sitt hotellrum och därmed är skyldig en €150 fee som är helt enligt regelverket. Han fortsätter, “IM NOT PAYING, IM NOT PAYING…..IM NAAT PAYING!”. Det blir en extrem cirkus och han är sjukt arg, personalen börjar lacka också och vid det här laget skulle vi nog kunna sålt våra soffplatser för top dollar till de som står i sämre synvinkel och också vill se vad som händer.
Det resulterar i att han springer upp till sitt rum, kommer ner i hissen, sparkar hissdörren, skriker IM NOT PAYING en gång till och förklarar att han checkar ut och byter hotell för att slippa betala. Den här snubben spelar alltså 10ks live och vann året innan en EPT för €1,000,000, och totalvägrar betala en €150 avgift för att ha rökt i rummet. Såklart beyond skitkul, och det här blir en grej i vårt gäng de närmaste åren och är det fortfarande idag. När man drar en handhistorik för en polare och säger att man foldar, så kan man istället säga “im not paying” osv. Tack Kevin!
Pokermässigt blir det inga större framgångar, en tiondeplats i ett €500 6max-sidoevent där Eli såklart bustar mig den idioten i ett flip. Han förlorade inte ett flip live mellan 2010-2016.
Irish on the line
Men återigen till nu! Jag planerade för månader sedan att köra en fin dubbelmacka i påsk, först Irish Open och sen raka vägen därifrån till WSOP Circuit i Cannes. Blev ju som förstått inställt och det är riktigt kul att de flyttade hela Irish schemat online.
Jag inledde med HU-eventet, min paradgren. Jag vann första matchen men sen började klienten tilta mig. Jag sitter med 8 turneringsbord spridda över Party och Stars där ett av dem är HU-eventet. Klockan slår :55 och alla bord pausas, förutom HU-eventet, det blev ingen paus. Jaha, lite tiltande att inte få sina minuter man är van vid men okej, de kanske bestämde sig för att det ska vara som live och ingen paus? Några minuter över timmen när övriga turneringar börjar igen, DÅ kommer pausen i HU. Vafan. Sen när pausen är över märker vi att blindsklockan har tickat genom pausen, så vi lirade bara två-tre händer på 100/200 och gick rakt på 150/300. Någon kompetent spanjor bustade mig i andra rundan på en flip för all the monz. Kul event dock!
Main Event
Sen Main, jag måste nog ha lagt 1.5x inköpet på satelliter, tveklöst de softaste turneringarna på hela internet men fick inget säte. Så jag köper in dag 1A och det är en riktigt mysig turre där de imponerande nog lyckats få den att kännas som live. 30,000 i startmarker, 50/100 blinds och 24 minuters nivåer. Den blindsklockan online måste vara som att spela 2h nivåer live om inte mer. Jag får en riktig Lisebergs-start och lyckas motvilligt ha en VPIP på 66% då jag syltas in i var och varannan pott, blir säkert fiskmarkerad av många vilket såklart är positivt. Till vänster om mig sitter dock en dunderfisk från Irland. Patrick Leonard bestämmer sig för att jamma 3x pot på river med bluff emot honom och blir snapphanad av toppar no kicker. Superfisk med mycket marker, naisu som esportskoreanerna säger.
Jag vinner en stor pott emot Paul Siddle, ett namn jag känner igen men inte vet något om. Några timmar in kom jag på att det kanske vore kul att blogga så jag började ta lite screenshots. Han öppnar AK, jag flattar 33. Han går checksyn tre gator emot stort riverbet.
Sen en hand jag tyvärr missade ta screen på, emot Alexandru Papazian eller vad han heter, han som ser ut som Tom Hanks dubbel från Cast Away. Jag öppnar knapp med KK, fisk flat SB, Alex squeeze BB. Jag 4bet, fisk fold, han syn. Flop J93. Han check, jag 33% han syn. Nu har vi typ ett potsizebet kvar att jobba med. Turn K. Hello. Han check, jag går jam, vill nog inte ha så många andra sizes här och kommer nog få köra med AQ. Han snapsyn med JJ. Get the fuck outta here. Dubbel startstack.
Glädjen blir så kortvarig den bara kan bli då jag exakt handen efter floppar set emot Jerry Wong efter jag synat ett trebet. Han checksynar flop, leder turn och jammar river. Slår väl egentligen inte mycket här men man ska inte börja folda sets.
Ost till vinet?
Fisken, som heter något som rimmar på Fustanoglu (så han inte kan googla sig hit) klagar non stop i chatten. Party är så jävla riggat varenda hand är en setup. Exakt handen efter han skrivit det floppar han straight flush emot tvåpar?! NU blev det tyst… Men klagomuren fortsätter. Han säger hur Party är sånt jävla joke, sån jävla skitsite. Jag försöker hugga lite och frågar om han tycker namnet “Party”Poker därmed är lite missvisande? Men jag får inget svar. Han vill inte prata, han vill bara klaga ut i etern. Att ha klagare på bordet är alltid ett bra tecken.
Jag vinner en lite “mindre” men betydelsefull pott där jag flatar QJhh från SB efter Wong öppning och Bulgar syn, leder turn stort och checksynar river emot bustat drag.
Och dagen avslutas på allra topp med att få in KK emot JJ preflop för en full dubbling och jag baggar ca 110k vilket är en bit över average till dag 2 som börjar på kvällen påskafton. Förhoppningsvis blir det en run som resulterar i fler blogginlägg!
Det var skönt att slippa köpa in 1B och lira den också, I’m not paying…
